Boken är ett av de mest centrala skönlitterära verken om GULAG eller sovjetiska arbetsläger. Författaren tillbringade över 20 år i olika arbetsläger, bl.a. i Kolyma, ett fängelse tre gånger så stort som Sverige, beläget i Asiens nordöstra hörn. Med ilska, bitter ironi och djup människokännedom fogar han samman minne, skrönor och porträtt till en gripande berättelse om en mörk stund i modern historia. Det är en berättelse om människans bräcklighet och styrka och om att överleva moraliskt i en omoralisk omgivning.